onsdag 30 september 2009

Kom ut !


Den mest dramatiska förändringen som IKT medför för lärarrollen ryms inom ordet transparens. Öppenheten som möjliggjorts skapar naturligtvis en rad uppenbara problem; Vad ska vara offentligt, vad ska vara privat ? Vad som sällan diskuteras är slutenhetens problem. Vad händer exempelvis med elevernas rättstrygghet i förhållande till lärarens myndighetsutövning om lärarens tolkningar av betygskriterierna inte framgår offentligt (och är öppna för kritisk granskning)? Hur rimmar kraven på "likvärdig bedömning" med en lärarindividualistisk hållning?

Integritetsdiskussionerna kan pågå i oändlighet och är naturligtvis viktiga. Dessa problem hade dock existerat även IT förutan. IT-teknologin har bara satt fokus på något som alltid borde diskuteras, rättssäkerhet och integritet.

Jag tror att integritetsdebatterna, åtminstone vad gäller skolan, ofta fungerar som dimridåer som döljer någonting annat. Någonting känsligt. IKT-pedagogik rör vid en nerv, en nerv som stavas den akademiska friheten. Den "akademiska friheten" har tolkats av progressiva pedagoger som en frihet till något, ett frirum för nya pedagogiska idéer, men i praktiken har den akademiska friheten tolkats traditionellt som en frihet från något. Lärarens frihet att inte ifrågasättas lever fortfarande kvar, i synnerhet på gymnasiet. Vem har rätt att ifrågasätta vad jag gör i mitt klassrum ? Vad jag gör med min tid?

IKT utmanar dessa föreställningar. IKT-pedagogik fyller en demokratisk funktion av en rad skäl. Offentlig insyn i skolans värld för både elever och föräldrar möjliggörs, dokumenterade exempel kan skapa debatt och kritisk diskussion, hur de demokratiskt beslutade målen i en målstyrd verksamhet konkretiseras blir synligt. Jag tror att det är just därför arbetet med IKT går trögt i skolorna. IKT kräver mod att visa vad man gör, IKT tvingar både lärare och skolledare upp på banan.

Därför är detta en viktig ledningsfråga. Vågar skolledare ta konflikten? Belönar man de som offentligt redovisar hur målen uppnås eller baseras resurser och lön enkom på en timmes lönesamtal/medarbetarsamtal ? De möjligheter IKT ger bör rimligen aktualisera de krav på dokumentation som borde vara en självklarhet i en målstyrd organisation, en transparent organisation där lärare och skolledare redovisar hur man tillsammans med eleverna levererar resultat.

Jag hör redan invändningarna. När har vi tid att dokumentera ? Vi har ju nog med våra lektioner? Detta resonemang bygger på att dokumentation är någonting som sker utöver det ordinarie arbetet, något som man gör efteråt. I IKT-baserad pedagogik ingår dokumentation som en naturlig del av arbetet.

Det stängda klassrummet och isolerade ämneslärare bör förpassas till pedagogikens Jurassic Park. Det enda sättet att höja läraryrkets status är att offentliggöra vad vi gör. Eller har vi något att skämmas över?

måndag 28 september 2009

Fördelen med videoklipp & hemsidor

Nedan finns ett litet videoklipp som kan fungera i en undervisningssituation.
Vad är vitsen med att använda sig av ett videoklipp?

Det finns många fördelar med metoden och risken blir att svaret blir väldigt långt. Ett kort svar ska jag försöka mig på.

Klippet är bara två minuter långt och under dessa 120 sekunder bör det rulla runt någon tanke hos de elever som ser klippet. På bara dessa 120 sekunder får jag som lärare en ingång för de diskussioner som följer.

Det öppnar upp för fler klipp och en fin övergång till att förflytta sig till en bra hemsida med pedagogisk information. Klicka här för att komma till naturvårdsverkets sida med information om klimatförändringen på vår planet.

Kombinationen videoklipp och en relevant hemsida resulterar i en rätt så hyfsat slagkraftig undervisningssituation.

Ciao!

onsdag 16 september 2009

De två!

Vem av följande två lärare erbjuder den bästa undvervisningen för sina elever? För att ni ska kunna svara på frågan får ni läsa några rader för att komma till ett svar. Vad jag tycker? Spelar ingen roll. Det är eleverna som bestämmer.

OK!

Vi har två lärare. En är fantastiskt bra och den andre är, hör o häpna, precis lika bra. Lärarna inspirerar, utmanar, inbjuder till helt otroliga diskussioner. När lärarnas lektioner når sitt oundvikliga slut kan eleverna konstatera att ännu en meningsfull lektion har kommit till ända. För det är ändå eleverna som har tolkningsföreträde i den här frågan. Kom ihåg det. Ingen annan än eleverna.

De två lärarna lever efter en pedagogisk princip som är väldigt enkel. Den lärare som inte kan hålla en stimulerande, innehållsrik, deltagande lektion med hjälp av sin overheadapparat, whiteboardpenna och otroliga ämneskunskap ska inte vara lärare. De som inte bemästrar whiteboardtavlan, svarta tavlan osv. Tja! I deras värld är de fortfarande bra lärare, men inte lika bra. Det måste ändå finnas en gradskillnad. Alla kan inte vara Zlatan. Det fattar nog alla.

En dag, det kan vara imorgon eller om en eller tre månader inser plötsligt en av de två att han/hon kan få ut mer effekt av undervisningen. Genom att använda sig av de resurser som finns på nätet och med hjälp av dator och projektor visualisera ett innehåll kan man gå från fantastiskt till magiskt. Läraren kombinerar ljud och synintryck och förstärker läroprocesserna hos eleverna. Alla elever uppskattar inte förändringen, eftersom de var trygga i det gamla och känner sig en anings vilsna i det nya. Det är tryggt med vad man känner till.

Hur gör man nu lektioner som kombinerar ljud och synintryck där IT används som ett naturligt inslag i undervisnigen och samtidigt ska eleverna få det gamla på köpet, det som var fantastiskt? Det är en fråga som har ett svar. I något senare inlägg ska jag själv försöka besvara den frågan. Just nu kan jag säga så här i den här frågan. Tro mig, det kommer inte att gå fort och den tid du lägger ner i det hela. Ja, det är väldigt mycket tid. Tid som du/ni måste satsa någon gång.

Vilken lärare var det nu som ändrade lite i sin undervisning? Titta dig omkring på din arbetsplats, ställ frågan till någon kollega. I ärlighetens namn. Hur bra koll har du på hur din kollega arbetar. Hur gärna vill du att någon annan får reda på hur du tänker, resonerar, ger betyg. Hur länge sedan är det du hade en kollega inne på din lektion som kunde granska ditt sätt att undervisa?

Att jobba IT-pedagogiskt innebär att lärare blottlägger sin själ. Allt är öppet för kritisk granskning. Den stängda dörren är död.

Ciao

Humlan flyger

Bloggen är en naturlig fortsättning på projektet.
Här kan alla kommentera projektet eller diskutera IKT-pedagogik. Intresserad av projektet? Klicka
här.