torsdag 30 december 2010

Trollkarlens lärling ?


Till att börja med vill jag via detta forum önska alla som oförtrutet arbetar vidare för att utveckla den svenska skolan ett Gott nytt år 2011!

Jag hoppas debatten om IKT i skolan 2011 når en ny höjdpunkt och att diskussionen skall frigöras från låsta positioner. Debatten om huruvida IKT i skolan (i vid mening) är bra eller dåligt är över. Alla skolor med ambitioner satsar på IKT, vare sig det är i form av 1 till 1-projekt eller i andra former.

Alla studier, både svenska och internationella, visar att IT varit bra för språkinlärningen, ökat lusten att lära och att det sedan IT-revolutionen konsumeras mer litteratur än någonsin. Tidigare farhågor om att IT skulle försämra möjligheterna för ungdomars språkinlärning har fått stryka på foten inför det faktum att ungdomar och vuxna idag kommunicerar mer än någonsin (Att svenska ungdomars läs- och skrivförmåga sjunkit i förhållande till andras beror enligt forskningen inte på IT, utan på alltför mycket ensamarbete och segregationen inom skolväsendet). Möjligheterna till effektivare språkinlärning ökar med IT i skolan. Också detta ifrågasätts av allt färre.

Vad alla vi som arbetar med IKT i skolan bör ta med oss är dock en fortsatt kritisk hållning. Många problem återstår att samtala om innan vi verkligen kan säga att IT i skolan är något odelat positivt. Mot slutet av detta årtionde, 2008, startade äntligen en demokratidiskussion kring bloggosfären. Professorn och statsvetaren Bo Rothstein kallade i en artikel bloggosfären för en "kloakbrunn" där alla former av kränkande omdömen är tillåtna och att debatten spårar ur utan kvalitetsgranskning. Han fick omedelbart kritik från bland andra Martin Jönsson som i sitt svar menade att bloggarna vidgar demokratin genom att alla kommer till tals utan det filter som exempelvis en nyhetstidnings debattsida utgör.

Jag kan se poängen i Jönssons resonemang - pluralismen och tillgängligheten erbjuder onekligen demokratiska fördelar med bloggosfären - men samtidigt reagerade jag ändå som lärare mot att Jönsson avfärdade kritiken och det demokratiska problemet med miljöer fyllda av massinformation och kränkande påhopp. Det förvånade mig storligen att han med många andra tycktes se detta som ett mindre problem. Fortfarande vet jag inte om någon tillnyktring i frågan är på gång.

Det är här vår uppgift som pedagoger kommer in. Vi som tror på IKT som ett viktigt redskap i skolan och som förordar pedagogiska lösningar i linje med web 2.0 har ett särskilt ansvar.Till skillnad från Rothstein tror jag att bloggarna - i kombination med en rad andra kommunikationsredskap - är här för att stanna. Därför måste vi i skolan självklart använda oss av den teknik som är tillgänglig och som används i övriga samhället.

Skall IT bli ett positivt pedagogiskt redskap i skolan bör dock de etiska och källkritiska utgångspunkter som Rothstein efterlyser vara en självklar startpunkt för diskussionerna om IT i skolan. Annars riskerar vi som arbetar med IKT i skolan att framstå som trollkarlens lärling som frambesvärjer krafter vi inte kan behärska (även om man heller inte skall överdriva skolans roll i sammanhanget).

Jag hoppas att vi under 2011 får igång en verklig debatt om IKT med visioner som är mer långsiktiga och som inte bara handlar om den ena eller andra tekniska nymodigheten som kan komma till användning. Det finns hur många matnyttiga tekniska verktyg som helst därute att hämta men utan en konstruktiv diskussion om vårt förhållningssätt till IKT riskerar vi att hamna i överflödets förbannelse.

Vi får aldrig glömma de för en pedagog grundläggande frågorna; För vem? I vilket syfte? Vilka resultat hoppas vi uppnå? Vad tycker den enskilde eleven?

Om detta bör 2011 års debatt i betydligt högre utsträckning handla om...


Gott nytt år

önskar

Niklas E Hellström

torsdag 23 december 2010

Nu är det jul igen...

God Jul och Gott Nytt år.


/Mikael

onsdag 8 december 2010

Tillsammans i klassrummet

Vi möts och umgås i klassrummet. Elev, elev och lärare, elev. Tillsammans går vi från ovisshet till klarhet. Det mesta utgår ibland från självklarheter och trots detta måste ändå "självklarheterna" stöpas och blötas, vridas och vändas på en gång till...en gång till. Människor är nyfikna och därför borde alla som befinner sig i en lärandemiljö ta ansvar för den process som äger rum i mötet mellan individer i ett klassrum. Ta ansvar för att hålla nyfikenheten levande. Här har så klart läraren ett väldigt stort ansvar. Hon/Han är ju trots den som ska försöka leda det hela (måste i och för sig inte vara så heller, eftersom det säkert skulle funka lika bra, kanske till och med bättre om ansvaret hamnade hos eleverna.)

Elever kan så mycket. De kan, vet mycket mer än vad man tror och därför gäller det att anstränga sig för att våga lägga ribban högt, våga utmana eleverna. Ju högre ribban ligger, desto mer förstår eleverna att saker är på allvar, att de möter en lärare som tar dem på allvar och då presterar alla mycket mer än tidigare. Lärandemiljön blir plötsligt en utmaning, något krävande som kräver koncentration och tankekraft och därför mycket mer roligt, lustfyllt.

I en sådan här krävande miljö kan saker och ting underlättas om läraren använder sig av tekniska hjälpmedel och bra hemsidor för att illustrera, väcka nyfikenhet o.s.v. De flesta lärare som står i klassrummet med dator, projektor, smartboard och en himla massa andra prylar vet att prylarna kommer att krångla ibland. Det kommer vara problem med det trådlösa nätverket, kanske glapp i någon kontakt....

Bra hjälpmedel för lärare i klassrummet, eller metodik för att hantera tekniken underlättar såklart. Klicka er vidare på exemplet nedan som är en resurs som skulle kunna hjälpa lärare i de lägre åldrarna, till de elever som ska lära sig alfabetet. (Klicka på bilden)
Om vi inte hinner med något mer inlägg före 24 dec. vill jag passa på att önska alla en riktigt god jul.

Mikael

Humlan flyger

Bloggen är en naturlig fortsättning på projektet.
Här kan alla kommentera projektet eller diskutera IKT-pedagogik. Intresserad av projektet? Klicka
här.