Skolverkets senaste rapport Lägesbedömning 2009 innehåller ovanligt starka och tydligt formulerade slutsatser om lärmiljöerna i den svenska skolan. Faktorer drivna av samhällsutvecklingen som segregationen och ökade klyftor mellan olika skolor betonas men skolverket påpekar också att samma utveckling sker inom de enskilda skolorna:
"Det har blivit allt vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstår stigmatiserande effekter och elevens självbild och motivation påverkas negativt. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas lägre förväntningar.
Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå."
Rapporten fokuserar också på teknikutvecklingens roll och skolverket konstaterar:
"Skolverket bedömer att informationsteknikens möjligheter i skolorna inte alltid utnyttjas effektivt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Lärare behöver också öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Huvudmäns och skolors IT-miljöer uppvisar i många fall brister. En brist är att lärares tillgång till datorer är begränsad. Skolverket bedömer det som anmärkningsvärt med tanke på den utbredda datoranvändningen i samhället i övrigt inklusive den offentliga sektorn. Att alla lärare inte har en egen dator gör att lärares möjlighet att effektivt nyttja IT för undervisning, planering och administration begränsas. Krånglande utrustning och brist på support begränsar också användningen. Lärares användning av IT i undervisningen är generellt ganska låg på grund av bristande tillgänglighet till dator och brister i hård- och mjukvara. För en ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet, inte minst för att motverka en digital klyfta mellan de som kan och de som inte kan utnyttja modern teknik, krävs att teknikens roll i skolan framhålls. Det behövs också vidare satsningar på kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området."
För mig hänger dessa två problembilder ihop. En genomtänkt IKT-pedagogik ger bättre förutsättningar för alla att inkluderas i samma klassrumssammanhang och enorma möjligheter till att både individualisera och hålla samman gruppen samtidigt. Rätt använd ger tekniken möjligheter att öka lärarnas tillgänglighet och elevernas möjlighet att få kvalitativ respons (att elever utelämnas åt sitt eget öde beskrivs också i rapporten som vanligt förekommande). Enkelt uttryckt underlättas en processorienterad pedagogik där varje elev genom lärande samtal ges förutsättningar att lyfta hur högt som helst utan att redan från början definieras som "svag" eller "stark".
Det finns goda skäl att återigen påminna om vad samtliga verksamhetschefer i Göteborgs Stads Utbildningsförvaltning skrev under på i en gemensam artikel i Göteborgs-Posten den 24/11:
"Nya IT-lösningar har kommit de senaste åren som på sikt möjliggör väsentligt lägre kostnader för skolornas datorsatsningar. Molntjänster och fria programvaror är bara några exempel"
Hur tänker man sig att använda de resurser som frigörs ? Ett förslag är ökad lärartäthet och kvalitativ kompetensutveckling utifrån vad lärare och elever efterfrågar.
Forskningsresultaten är tydliga, styrdokumentens riktlinjer vad gäller IKT är tydliga, skolverket och verksamhetscheferna i Göteborgs Stad har uttryckt sig klart och tydligt. Nu återstår bara att utföra uppdraget i verkligheten också.
