Humlan flyger

Live from BETT in London

2012-01-11T16:25:00.004+01:00

Today we've been listening to a very interesting seminar including professor Stephen Heppell about learning situations. What really affected us was his trust in the students abilities and their unlimitid capacity to contribute to the organisation of the school.
Tomorrow we will visit Guru Nanak academy which will be another very interesting experience.

Niklas and Rita

Ett ljust och ett mörkt år för IT-samhället

2012-01-03T10:27:00.003+01:00

God fortsättning på det nya året!

Året har varit händelserikt där stora händelser som den arabiska våren och dödsskjutningarna på Utöya på gott och ont har visat hur sammanlänkat vårt samhälle är - ett IT-samhälle.

Demokratirörelsen i arabvärlden med facebookrevolutionen i Egypten var ett strålande exempel på hur IT kan fungera när det fungerar som bäst; unga människor som delar med sig av information och trotsar makten, utmanar det bestående. De tragiska dödsskjutningarna på Utöya visar IT-samhällets mörka sidor. Hur hat sprids via nätet under skydd av anonymitet. Tragedin ledde till att Aftonbladet och Expressen tvingades förändra sin nätpolicy för kommentarsfälten som dittills använts som en frizon för främlingsfientliga krafter i vårt samhälle. En nödvändig tillnyktring.

Jag hoppas att vi som lärare kan arbeta med både IT-samhällets enorma möjligheter och dess avigsidor, att vi både kan använda teknikens fulla kreativa potential med möjligheter till deltagardemokrati och samtidigt med full kraft bekämpar de mörka sidorna. Som lärare är vi auktoriteter, vi har möjlighet att påverka.

Självklart!

2011-11-29T20:54:00.004+01:00

Läraren är viktig för elevens möjligheter att forma kunskap. Ingen nyhet egentligen, men nu finns i alla fall en ny studie som uppmärksammar just det.

Webbsändning - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (presentation av rapporten)

Rapport - Att lära av de bästa

Uppföljning kommer...

Är demokratin död?

2011-11-21T01:46:00.005+01:00

Det finns olika sätt att undervisa om demokrati. Ett sätt är att köra den kliniska varianten där själva ordet dissekeras och runt dess beståndsdelar bygger vi folkrepresentationer, presidenter och valsystem. Kliniskt! Enkelt, men utan hjärta. Från hjärtat blir det totalt annorlunda. Kärlek! Känsla, men inte utan hjärna. Utmaningen är större. Undervisningen blir oförutsägbar, kaotisk, traumatisk, engagerad...

Är demokratin död? Kommer girigheten att ta död på den?

PG-Gyllenhammar: Gör upp med girigheten

Vintern kommer

Tid med ettor och nollor

2011-05-06T17:42:00.006+02:00

Den digitala världen är vacker. Den är ordnad med ettor och nollor i en ständig ström. Den är så vacker att den slukar tid mitt framför våra näsor. I den digitala världen blir "jag ska bara...tar fem minuter" plötsligt en timme, kanske två.

Många lärare runt om i Sverige ställer om från analogt till digitalt. De går från den "riktiga" världen till ettor och nollor. De får höra att "det är digital du ska bli.....det är lite bättre". Lärarna får fina demonstrationer av personer som hela tiden säger; "det är så enkelt och allt blir så mycket mer effektivt och du kommer spara så mycket tid". Det lärarna beskådar ser onekligen fint ut, rentav imponerande. Wow! kan man göra så tänker vissa och vill genast lära, testa och bli medlem i den digitala världen. Några får genast prestationsångest, känner paniken smyga sig på, känner sig otillräckliga.

Nu till poängen. När lärarna sätter sig framför datorn och testar, lär sig nya saker kommer något fantastiskt att ske. De går in i en ny tidszon där tiden rusar iväg. En liten powerpoint tar plötsligt någon timme att göra, varför inte två? Kursplaneringen som fixades ihop i word tog minsann lite tid den också. Att få in den på rätt ställe i skolans digitala kursrum (LMS eller lärplattform) var inte det enklaste. Skriva tydliga instruktioner, göra den digitala mötesplatsen för eleverna begriplig för eleverna, tar också tid. Ladda upp dokument, hämta filer. Strukturera i mappar. Hantera olika filformat, ljudformat, filmformat. Måste det finnas så många....?Hantera den nya bärbara datorn och trådlöst nätverk. En nätverkskabel tas med för säkerhets skull. Ibland är nätverket nere och den strömmande filmen, klippet som var viktig för lektionen....Shit!

Läraren märker att allt tar tid. Märkligt då allt skulle bli mer effektivt. Allt skulle ju blir bättre när läraren jobbade smartare. Istället blir kvällarna längre. Fingrarna krampar. Tangentbord och möss slits ut. Det blir mer jobb. Inte lika mycket eller mindre. Mer! Lärarna ska lära sig det digitala för att senare kunna producera eget digitalt material. Det tar tid. Läraren ska helst lära sig själv, för fortbildning finns knappt och om det erbjuds något är den kort och snabb. Kvällarna blir långa och arbetstiden sväller. I den vackra digitala världen försvinner tiden i ett nafs och i den riktiga världen har läraren massor av andra arbetsuppgifter som ska göras också. Etta, Nolla - Klart slut!

Du sköna nya värld

2011-03-21T21:52:00.007+01:00

Läraryrket är inte längre vad det har varit och våra pedagogiska leksaker har blivit lite modernare. När jag var ung, någongång på 80-talet, kom videoapparaten in i klassrummet. Många lärare hade svårt att bemästra denna klumpedunsbildöverföringsmaskin med svåra knappar som play, stop, pause osv. Idag, år 2011, ska lärarna klara av lite fler tekniska mackapärer.
Kategori hårdvara. Vi har:

blueray
bärbara datorer
dvd-apparater
projektorer
i-pad
andra surfplattor
smartphones
gps-apparater
en himla massa olika kablar. Just det! Trådlöst också.
+ x-antal till....

Kategori mjukvara. Vi har:

otroligt många olika programvaror som det skulle vara bra om du kunde, men tänk på att du helst ska lära dig programmen själv. Fortbildning finns, men täcker bara in en bråkdel. Samma sak med hårdvaran.

Lärarna ska hålla koll på en massa olika lösenord som behövs för att komma in i olika webbaserade system. Ibland glöms dessa bort med viss frustration som följd. Ibland strular systemen eller så uppdateras dem. Det finns skrivare som kan krångla, kopieringsapparater som vill strula och mitt i allt detta ska det undervisas också.

Du ska också ta ställning för om du vill ha MAC eller PC. I-pad eller Galaxy Tab. Open Office eller Office 2010. Är "paddan" ett hot mot yttrandefriheten? Klicka gärna här för lite mer kött på benen.

Ja, vår sköna nya värld är sannerligen underbar. Så många val och så lite tid. Nu ska jag trycka play på min I-pod och låta en ljudbok föra mig in i snarkningarnas rike. Tack I-tunes.

Trollkarlens lärling ?

2010-12-30T14:33:00.015+01:00

Till att börja med vill jag via detta forum önska alla som oförtrutet arbetar vidare för att utveckla den svenska skolan ett Gott nytt år 2011!

Jag hoppas debatten om IKT i skolan 2011 når en ny höjdpunkt och att diskussionen skall frigöras från låsta positioner. Debatten om huruvida IKT i skolan (i vid mening) är bra eller dåligt är över. Alla skolor med ambitioner satsar på IKT, vare sig det är i form av 1 till 1-projekt eller i andra former.

Alla studier, både svenska och internationella, visar att IT varit bra för språkinlärningen, ökat lusten att lära och att det sedan IT-revolutionen konsumeras mer litteratur än någonsin. Tidigare farhågor om att IT skulle försämra möjligheterna för ungdomars språkinlärning har fått stryka på foten inför det faktum att ungdomar och vuxna idag kommunicerar mer än någonsin (Att svenska ungdomars läs- och skrivförmåga sjunkit i förhållande till andras beror enligt forskningen inte på IT, utan på alltför mycket ensamarbete och segregationen inom skolväsendet). Möjligheterna till effektivare språkinlärning ökar med IT i skolan. Också detta ifrågasätts av allt färre.

Vad alla vi som arbetar med IKT i skolan bör ta med oss är dock en fortsatt kritisk hållning. Många problem återstår att samtala om innan vi verkligen kan säga att IT i skolan är något odelat positivt. Mot slutet av detta årtionde, 2008, startade äntligen en demokratidiskussion kring bloggosfären. Professorn och statsvetaren Bo Rothstein kallade i en artikel bloggosfären för en "kloakbrunn" där alla former av kränkande omdömen är tillåtna och att debatten spårar ur utan kvalitetsgranskning. Han fick omedelbart kritik från bland andra Martin Jönsson som i sitt svar menade att bloggarna vidgar demokratin genom att alla kommer till tals utan det filter som exempelvis en nyhetstidnings debattsida utgör.

Jag kan se poängen i Jönssons resonemang - pluralismen och tillgängligheten erbjuder onekligen demokratiska fördelar med bloggosfären - men samtidigt reagerade jag ändå som lärare mot att Jönsson avfärdade kritiken och det demokratiska problemet med miljöer fyllda av massinformation och kränkande påhopp. Det förvånade mig storligen att han med många andra tycktes se detta som ett mindre problem. Fortfarande vet jag inte om någon tillnyktring i frågan är på gång.

Det är här vår uppgift som pedagoger kommer in. Vi som tror på IKT som ett viktigt redskap i skolan och som förordar pedagogiska lösningar i linje med web 2.0 har ett särskilt ansvar.Till skillnad från Rothstein tror jag att bloggarna - i kombination med en rad andra kommunikationsredskap - är här för att stanna. Därför måste vi i skolan självklart använda oss av den teknik som är tillgänglig och som används i övriga samhället.

Skall IT bli ett positivt pedagogiskt redskap i skolan bör dock de etiska och källkritiska utgångspunkter som Rothstein efterlyser vara en självklar startpunkt för diskussionerna om IT i skolan. Annars riskerar vi som arbetar med IKT i skolan att framstå som trollkarlens lärling som frambesvärjer krafter vi inte kan behärska (även om man heller inte skall överdriva skolans roll i sammanhanget).

Jag hoppas att vi under 2011 får igång en verklig debatt om IKT med visioner som är mer långsiktiga och som inte bara handlar om den ena eller andra tekniska nymodigheten som kan komma till användning. Det finns hur många matnyttiga tekniska verktyg som helst därute att hämta men utan en konstruktiv diskussion om vårt förhållningssätt till IKT riskerar vi att hamna i överflödets förbannelse.

Vi får aldrig glömma de för en pedagog grundläggande frågorna; För vem? I vilket syfte? Vilka resultat hoppas vi uppnå? Vad tycker den enskilde eleven?

Om detta bör 2011 års debatt i betydligt högre utsträckning handla om...

Läs gärna Anne-Marie Körlings nyårshälsning

Gott nytt år

önskar

Niklas E Hellström

Nu är det jul igen...

2010-12-23T12:39:00.002+01:00

God Jul och Gott Nytt år.

/Mikael

Tillsammans i klassrummet

2010-12-08T21:36:00.006+01:00

Vi möts och umgås i klassrummet. Elev, elev och lärare, elev. Tillsammans går vi från ovisshet till klarhet. Det mesta utgår ibland från självklarheter och trots detta måste ändå "självklarheterna" stöpas och blötas, vridas och vändas på en gång till...en gång till. Människor är nyfikna och därför borde alla som befinner sig i en lärandemiljö ta ansvar för den process som äger rum i mötet mellan individer i ett klassrum. Ta ansvar för att hålla nyfikenheten levande. Här har så klart läraren ett väldigt stort ansvar. Hon/Han är ju trots den som ska försöka leda det hela (måste i och för sig inte vara så heller, eftersom det säkert skulle funka lika bra, kanske till och med bättre om ansvaret hamnade hos eleverna.)

Elever kan så mycket. De kan, vet mycket mer än vad man tror och därför gäller det att anstränga sig för att våga lägga ribban högt, våga utmana eleverna. Ju högre ribban ligger, desto mer förstår eleverna att saker är på allvar, att de möter en lärare som tar dem på allvar och då presterar alla mycket mer än tidigare. Lärandemiljön blir plötsligt en utmaning, något krävande som kräver koncentration och tankekraft och därför mycket mer roligt, lustfyllt.

I en sådan här krävande miljö kan saker och ting underlättas om läraren använder sig av tekniska hjälpmedel och bra hemsidor för att illustrera, väcka nyfikenhet o.s.v. De flesta lärare som står i klassrummet med dator, projektor, smartboard och en himla massa andra prylar vet att prylarna kommer att krångla ibland. Det kommer vara problem med det trådlösa nätverket, kanske glapp i någon kontakt....

Bra hjälpmedel för lärare i klassrummet, eller metodik för att hantera tekniken underlättar såklart. Klicka er vidare på exemplet nedan som är en resurs som skulle kunna hjälpa lärare i de lägre åldrarna, till de elever som ska lära sig alfabetet. (Klicka på bilden)
Om vi inte hinner med något mer inlägg före 24 dec. vill jag passa på att önska alla en riktigt god jul.

Mikael

Verklighet istället för 1-1

2010-11-02T21:06:00.006+01:00

Ropen skalla- Dator till alla! Ge varje elev en egen dator och eleven lär sig mer. Eleven ska bli en producent, fixa i ordning fina bildspel och finna lust till lärandet. In med datorn och det fixar sig med automatik. Dator istället för penna......Yta istället för djup. Snabbhet istället för eftertanke. Modernt istället för gammalt.

Lev ditt liv bakom en skärm. Låt dig förtrollas av dess varma, sköna sken. ”Verkligheten” sveper sig om dig och bakom skärmen går vi mot vinter.

Ge varje elev en dator i skolan. Låt dem smattra på mot tangentborden med flinka fingrar. Låt dem lära i en ny modern värld. Låt ”verkligheten” finnas även där. Varför ska vi mötas i den gamla verkligheten där vi lämnar hösten?

Se klippet från svt.

Tänk om

OJ!

Nästan så att jag glömde en sak. Martin Fernström och Josef Sahlin. Ett stort grattis till er för utmärkelsen Guldäpplet 2010.

Mot full transparens

2010-09-25T08:23:00.006+02:00

För att föregå med gott exempel i arbetet med att uppnå en skola som utvecklas i riktning mot en lärande organisation lägger jag nu ut allt mitt arbete digitalt.

Genom att klicka dig fram genom denna länk kan du följa varje enskild lektion i varje klass samt ta del av idéerna bakom olika projekt, rapporter och det skolutvecklingsarbete jag bedriver tillsammans med kollegor.

Full transparens är dock inte helt utan problem. Den kritik som riktas kan illustreras med följande klipp från Charlie Chaplins Moderna tider

Vad anser du? Vilka för- och nackdelar ser du med ett transparent arbetssätt?

Konferens i Stockholm

2010-09-01T13:53:00.003+02:00

Humlan flyger har varit i Stockholm och föreläst på konferensen- Sociala Intranät.

En riktigt trevlig konferens må jag säga. Övriga i gänget instämmer.

Ta del av vår presentation. Klicka på bilden för att komma till den.

Mikael

Ny termin & riksdagsval

2010-08-17T15:58:00.003+02:00

Sommarlovet är slut och med det påbörjas en ny termin. I år är det
val igen (19 sept) och då kan det vara bra att kunna presentera valet
på ett IKT-pedagogiskt sätt.

Klicka på bilden för att komma till en webbpresentation.

Sommarkläder och Stockholm

2010-06-15T21:08:00.003+02:00

Humlan flyger har bytt design (från vinterkläder till sommarkläder).

Det har inte varit så många inlägg på sistone, men till hösten ska vi försöka uppdatera mer regelbundet.

Det stora som sker just nu är att jag studerar Office live och dess funktioner samt tar mig en titt på de möjligheter som skydrive erbjuder.

Under hösten ska jag, Niklas och Lasse föreläsa på konferensen Sociala Intranät i Stockholm. Det kommer bli några spännande dagar som får inleda en påbörjad hösttermin.

Trevlig sommar till alla

IKT och värdegrunden

2010-04-22T07:57:00.007+02:00

Händelserna på Bjästaskolan i Örnsköldsvik kan väl knappast ha undgått någon. En ung flicka, som dessutom är ett våldtäktsoffer, mobbas ut till den grad att hon känner sig tvingad att lämna kommunen. Skolans ledning får - med rätta - skämmas och lova i TV att göra bot och bättring. Den här typen av reportage i Uppdrag granskning är oerhört viktiga för att synliggöra offren och påtala bristerna i skolans värld.

Förhoppningsvis blir inte händelserna på Bjästaskolan enbart en väckarklocka för de som arbetar i Örnsköldsvik. Jag menar att det som skett måste tvinga alla oss som verkar i skolans värld att fundera kring hur vi arbetar med värdegrunden. Jag är säker på att vi i skolan - generellt sett - är bättre på att reagera mot kränkande behandling när vi ser den nu än vad lärare och skolledning var när jag själv gick i skolan. Mobbning och kränkande behandling var accepterat på ett helt annat sätt då - i skolmiljön. Problemet är dock att många av dessa problem istället har flyttat ut på nätet och anonymiserats. På vilket sätt har vi som arbetar i skolan en strategi för detta ? Syns denna problematik på ett tydligt sätt i skolornas likabehandlingsplaner eller värdegrundsarbete ?

Kitty Jutbring skriver i aftonbladet 19/4 om problemet med hatgrupper på Facebook. Hon sökte på och fann inte mindre än 1700 grupper som titulerar sig "Vi som hatar...". Jutbring påpekar att gränsen mellan grupper som startats av ungdomar och den anonyma vuxenmobbningen är flytande.

Alla vi som verkar i skolan har en skyldighet att hålla oss uppdaterade i dessa frågor. Självklart finns det inga enkla lösningar på denna problematik, men det minsta man kan begära av oss är att vi alla försöker bli medvetna om hur sociala medier - som ju kan vara en oerhörd tillgång i skolarbetet - fungerar och vilka konsekvenser dessa kan få för enskilda individer. Därför är det viktigt att alla i skolvärlden på ett eller annat sätt arbetar med IKT.

När du blir sjuk

2010-03-23T15:16:00.007+01:00

Aldrig kul att vara krasslig. Att man dessutom är lärare gör saken än värre. Att bli sjuk och vara lärare samtidigt innebär att man måste fixa saker som vikarien kan göra.

Hur göra?

Använda mappar, pärmar som vikarien springer och hämtar och i dessa pärmar finns instruktioner i händelse av sjukdom?

Ge vikarien snoriga, hostiga instruktioner över telefon?

Eller finns det andra sätt?

Visar ett utdrag från mitt mejl förra veckan till byråsekreteraren och byråassistenten på min skola. Ovanstående personer kan vidarebefordra informationen till berörda vikarier.

Utdrag:

Hej! Sjukanmäler mig idag och för imorgon. E-post meddelandet innehåller användbara länkar för den som vikarierar för mig.

........Berör följande lektioner:

FFL1 kl. 08.10-09.10

Klassen kan jobba med uppgifter som finns på deras hemsida:

http://sites.google.com/site/larlingarna/

Frågor om ideologier, riksdag, regering mm

BP3TI kl. 09.30-10.50

Se på korrespondenterna (striden om slöjan) på SVT-play och diskutera innehållet

http://svtplay.se/t/103500/korrespondenterna

Ringer in till skolan nu och lägger mig sedan

Mikael

Kul med tekniska lösningar. Ett stort tack till nätet och till de vikarier som vikarierade för mig.

När det nya blir gammalt och det gamla blir nytt

2010-03-12T14:14:00.026+01:00

Min käre kollega Mikael Öholm har i detta forum påpekat att "ingenting är för evigt" och - helt korrekt - betonat vikten av att tänka nytt. Att tänka nytt behöver dock inte i IKT-pedagogikens underbara värld nödvändigtvis vara att tänka "nyheter". Kontexten avgör vad som som är nytt och tekniken möjliggör för oss att återvinna "gammalt" material, "gamla nyheter" och använda det i en ny form och i bättre pedagogiska sammanhang. Tre goda exempel på detta:

1. Vi har tidigare visat det hemska YouTubeklippet från Vietnam 1972 i detta forum. Ett klipp som berör och möjliggör seriösa historiska, etiska och politiska diskussioner. (OBS! Starka scener)

2. Pink Floyds fantastiska musikfilm The wall från 1979 finns utlagd i sin helhet (95 min) på YouTube. Detta mästerverk - på en gång tidlöst och ett tidsdokument - borde vara mumma för varje lärare på Estetprogrammen.

3. Hans Villius och Olle Hägers underbara dokumentär Fyra dagar som skakade Sverige från 1987 om midsommarkrisen 1941 finns nu (sedan 2008) på DVD. I huvudrollerna ser ni Ernst-Hugo Järegård som Per-Albin Hansson, Helge Skoog som Ernst Wigforss och Sven Lindberg som utrikesminister Christian Gunther. En ovärderlig film om man vill diskutera politiska vägval och dessutom intressant ur epoksynpunkt.

Till samtliga dessa tre finns hur mycket diskussionsmaterial som helst på nätet men givetvis kräver detta många och långa källkritiska diskussioner.

Civilkurage och IKT

2010-02-23T17:17:00.010+01:00

IKT, sociala medier, mötesplatser, kommunikation. Alla dessa ord tenderar att bli urvattnade om det inte bakom dessa begrepp finns en medvetenhet om vikten av kritiskt tänkande och en god portion civilkurage.

Vågar vi lärare använda medier - som exempelvis detta - för att uttrycka kritiska uppfattningar som kan uppfattas som provocerande för andra kollegor och den egna skolledningen men som är nödvändiga för en levande debatt ?

Lärarnas riksförbund genomförde 2008 en undersökning som visade att 53% av lärarna i de kommunala skolorna undvek att uttala sig i medier och påtala missförhållanden, av rädsla för repressalier såsom sämre löneutveckling eller uteblivna karriärmöjligheter.

De tekniska möjligheterna i klassrummet är fantastiska, men vågar vi använda sociala medier till något annat och något mer än att delge varandra tips ?

Den dagen sociala medier fullt ut används för att stimulera en fri och kritisk debatt också vad gäller skolans uppdrag - och vilken syn på kunskap vi har - då har vi äntligen kommit vidare i diskussionen om skolans demokratiska uppdrag. För lärare behövs i debatten. Kom med du också !

Inget är för evigt

2010-01-11T14:41:00.007+01:00

En lärare som väljer att lägga upp mycket av sin undervisning med IT-stöd som bas ska vara medveten om några viktiga saker.

En viktig sak är att det som du hittar idag kan vara borta imorgon. Det här gäller i första hand länkar till artiklar, videoklipp (särskilt youtubeklipp).

En ny PIM är på gång, tror till och med att den är aktiv för utforskning och självstudier. Vid en första, hastig granskning ger nya PIM ett hyfsat gott intryck. En utveckling i rätt riktning kan man säga. Klicka här för att upptäcka själv.

I det nya PIM kan du läsa det här:

"

D Skapa kurs

Kanske har du funderat över hur instruktionsfilmerna och frågefilmerna i PIM är gjorda? Är du sugen på att försöka själv? Vill du göra ett eget kurspaket med flera instruktionsfilmer utan att lägga ner pengar på dyr programvara? Bra, då har du kommit helt rätt. Alla program och tjänster du använder i den här kursen är gratis.....

Vad är då haken? Blir result dåligt? Blir filmerna kass? Nej, filmerna visas till och med i ett större fönster än i PIM. Försvinner allt efter en vecka? Nej, Google som äger YouTube är en av de stora aktörerna på nätet och lär inte försvinna över åskådlig tid.

Är du nyfiken hur det kan se ut? Titta på Tommy Forsbergs Nya tekniken http://sites.google.com/site/nyatekniken/

Det är den feta texten som är intressant i sammanhanget. Saker försvinner från Youtube, spelar ingen roll om Google är inblandat som ägare av tjänsten.

Bara av ren nyfikenhet studerade jag samtliga länkar i Humlan Flyger-projektet. Hyfsat många länkar funkade inte längre. En del av dessa länkar var direkt kopplade till elevuppgifter och kan därför inte användas längre.

Vad gäller Youtube-klipp. Ja, cirka 8 klipp var inte längre aktiva.

IKT-pedagogik innebär inte att man kan bygga upp en enorm bank av material som man kan använda för evigt och därmed skapa en relativt skön tillvaro för sig själv.

En lärare som vill vill vara modern måste vara medveten om att saker försvinner samt förstå att materialletandet aldrig har ett slut. Det kommer att vara ett evigt slit. Det är bara att gilla läget.

Ciao

Rapport på gång

2010-01-07T12:10:00.008+01:00

Hej ! En god fortsättning på det nya året tillönskas er alla !

Idag har jag fått klartecken för att kunna genomföra en längre intervju med en av lärarna på Schillerska gymnasiet som deltog i den kurs vi genomförde i regi av Center För Skolutveckling (CFS). Förhoppningsvis ska jag kunna genomföra ytterligare några med andra lärare från andra skolor med olika perspektiv.

Kursdeltagarnas utvärdering gjordes digitalt i Google form och resultatet kommer att redovisas både i en separat rapport och i en utökad version av Humlan flyger.

På så vis kommer läsaren att få möjlighet att följa projektet från idéstadiet till dess att stafettpinnen plockats upp av andra lärare. Genom kvalitativa djupintervjuer kan förhoppningsvis resultatet göras levande och ett antal elever kommer att delta också.

Det som återstår nu är ytterligare samtal med kollegorna i projektet och på CFS, intervjuerna och sammanställningen av dessa. Sedan kommer rapporten troligen att bli klar före Januari månads utgång. Det är bra att jobba med deadlines.

Digitala julklappar

2009-12-18T14:24:00.011+01:00

Vi går mot julafton och en massa sköna mellandagar. Varför inte testa olika program och smarta lösningar mellan glöggen och den goda maten?

Vet inte hur mycket nyheter det kommer bli , men något nytt hoppas jag det blir i alla fall.

Digitala klappar:

Office Live Workspace

A-drive

MediaMonkey

LogMeIn

Olika lösningar som kan göra livet lite lättare och kanske roligare.

Ciao

Exkludera inte - Inkludera !

2009-12-17T17:08:00.033+01:00

Skolverkets senaste rapport Lägesbedömning 2009 innehåller ovanligt starka och tydligt formulerade slutsatser om lärmiljöerna i den svenska skolan. Faktorer drivna av samhällsutvecklingen som segregationen och ökade klyftor mellan olika skolor betonas men skolverket påpekar också att samma utveckling sker inom de enskilda skolorna:

"Det har blivit allt vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstår stigmatiserande effekter och elevens självbild och motivation påverkas negativt. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas lägre förväntningar.

Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå."

Rapporten fokuserar också på teknikutvecklingens roll och skolverket konstaterar:

"Skolverket bedömer att informationsteknikens möjligheter i skolorna inte alltid utnyttjas effektivt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Lärare behöver också öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Huvudmäns och skolors IT-miljöer uppvisar i många fall brister. En brist är att lärares tillgång till datorer är begränsad. Skolverket bedömer det som anmärkningsvärt med tanke på den utbredda datoranvändningen i samhället i övrigt inklusive den offentliga sektorn. Att alla lärare inte har en egen dator gör att lärares möjlighet att effektivt nyttja IT för undervisning, planering och administration begränsas. Krånglande utrustning och brist på support begränsar också användningen. Lärares användning av IT i undervisningen är generellt ganska låg på grund av bristande tillgänglighet till dator och brister i hård- och mjukvara. För en ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet, inte minst för att motverka en digital klyfta mellan de som kan och de som inte kan utnyttja modern teknik, krävs att teknikens roll i skolan framhålls. Det behövs också vidare satsningar på kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området."

För mig hänger dessa två problembilder ihop. En genomtänkt IKT-pedagogik ger bättre förutsättningar för alla att inkluderas i samma klassrumssammanhang och enorma möjligheter till att både individualisera och hålla samman gruppen samtidigt. Rätt använd ger tekniken möjligheter att öka lärarnas tillgänglighet och elevernas möjlighet att få kvalitativ respons (att elever utelämnas åt sitt eget öde beskrivs också i rapporten som vanligt förekommande). Enkelt uttryckt underlättas en processorienterad pedagogik där varje elev genom lärande samtal ges förutsättningar att lyfta hur högt som helst utan att redan från början definieras som "svag" eller "stark".

Det finns goda skäl att återigen påminna om vad samtliga verksamhetschefer i Göteborgs Stads Utbildningsförvaltning skrev under på i en gemensam artikel i Göteborgs-Posten den 24/11:

"Nya IT-lösningar har kommit de senaste åren som på sikt möjliggör väsentligt lägre kostnader för skolornas datorsatsningar. Molntjänster och fria programvaror är bara några exempel"

Hur tänker man sig att använda de resurser som frigörs ? Ett förslag är ökad lärartäthet och kvalitativ kompetensutveckling utifrån vad lärare och elever efterfrågar.

Forskningsresultaten är tydliga, styrdokumentens riktlinjer vad gäller IKT är tydliga, skolverket och verksamhetscheferna i Göteborgs Stad har uttryckt sig klart och tydligt. Nu återstår bara att utföra uppdraget i verkligheten också.

Humlan flyger i DIU

2009-12-15T16:53:00.003+01:00

Nu går det att läsa om vårt projekt i Datorn i Utbildningen (DIU).

Klicka här för att komma direkt till artikeln.

Passa också på att fundera på vilken lärare i din närhet som förtjänar en nominering till Guldäpplet 2010.

Ciao

Effektiv struktur (enkelt, snabbt och full kontroll)

2009-12-15T16:16:00.005+01:00

När man har undervisning och vill visa, demonstrera någonting kan det vara bra att använda en presentation.

Filmen nedan ska visa på några funktioner som går att använda i en vanlig powerpoint.

Genom att kombinera olika funktioner och göra presentationen flexibel istället för statisk går det att skapa en resurs för läraren i klassrummet som effektiviserar undervisningen.

Exemplet nedan ska ses som ett exempel där IT blir ett enkelt verktyg och allt störande krångel försvinner. Allt hänger ihop med en förberedd lektion som skapar utrymme för samtal, diskussion med eleverna.

Enkelt, snabbt och full kontroll.

Dator i undervisningen - Varför?

2009-12-10T14:13:00.004+01:00

Behöver verkligen alla elever alltid tillgång till en dator när de är i skolan? Frågan är viktig att ställa och utifrån min samlade erfarenhet med åren är jag inte alls kategorisk för eller emot.

Frågan kanske måste brytas ner i mindre beståndsdelar och utifrån dessa frågor kan en helhet växa fram.

Första frågan

När ska eleven/eleverna använda datorn?

Andra frågan

Hur, på vilket sätt ska eleven använda datorn?

Tredje frågan

Var, på vilken fysisk plats, ska eleven använda datorn?

Fjärde frågan

Vilken typ av dator ska eleven använda (stationär, bärbar)

Om bärbar:
- 10.1 tumsskärm (netbook-storlek) eller standardstorlek 15,6 tum?
- batteritid
- tillgång till mus (kabel eller trådlös)
- tangentbord (kabel eller trådlös)
- PC eller MAC?
osv.

Om stationär:
- Påminner om ovanstående diskussion, fast med den viktiga skillnaden att eleven blir mer stationär.
osv.

Det går att konstruera många fler frågor, men just nu får ovanstående frågor räcka.

Det kommer att bli väldigt många olika svar på frågorna. Svaren kommer att hänga ihop med erfarenhet, elevsyn, skolkultur, teknikintresse (teknikrädsla), ledningsstruktur, ekonomiska resurser osv.

Avslutningsvis tänker jag vända på det hela och istället utgå från varför IKT-pedagogik är en vinst för elever och lärare.

IKT-pedagogikens stora vinst är att erfarenhetsutbyte underlättas, fler känner delaktighet och en mening med lärandet. Den största vinsten enligt mig är att jag får mer tid över till bra, ljuplodande diskussioner. Det som diskuteras i klassrummet kan genast konkretiseras och förstås, eftersom diskussionen landar i ett sammanhang. Saker blir begripliga och alla blir mer nyfikna. Fler frågor kräver svar. Är det inte så vi lär oss?

Vilka frågor kan inte detta klipp skapa?

Uppdaterad rapport

2009-12-07T21:42:00.003+01:00

Niklas är på gång med en uppdaterad, tyngre version av rapporten- Humlan flyger.

I den nya rapporten, som snart publiceras på hemsidan, ska man bland annat kunna läsa en utvärdering om Lust@it-kursen som avslutades för några veckor sedan.

Avslutningsvis något helt annat. Klimatmötet i Köpenhamn är i full gång och DN har en väldigt bra bevakning av det hela. Läsvärda artiklar och många matnyttiga länkar.

Klimatsmart? Klicka här för att testa dig själv

Den moderna skolan

2009-12-03T14:15:00.003+01:00

Det är inte många dagar kvar till 2010. Se och begrunda.

Tydlig signal

2009-11-30T13:59:00.035+01:00

Sedan ett årtionde tillbaka har det på olika plan förts en pedagogisk diskussion kring IT i skolan, dess möjligheter och konsekvenser. Debatten har huvudsakligen förts inom skolforskningen samt på senare år i olika eldsjälar till lärares bloggforum.

Under 90-talet bidrog både fack och arbetsgivare till att Sverige blev ett av världens mest datortäta länder, inte minst genom olika kommunala och fackliga avtal som gjorde det billigt att via arbetet skaffa en egen dator.

Det är därför intressant att nu följa den debatt som förefaller vara under uppsegling mellan arbetsgivare och fack i skolan . LR:s ordförande Metta Fjelkner skriver i en artikel i GP (13/11) att "Göteborg satsar mer på kaffe än på datorer i skolan" och det är främst att lärare saknar datorer som hon skjuter in sig på.

Fjelkner får svar på tal den 24/11 då samtliga verksamhetschefer i Göteborgs UBF replikerar i en artikel med rubriken "Det måste drickas mycket kaffe i Göteborg".

Tyvärr dominerar de politiska övertonerna i artiklarna (diverse underförstådda och illa dolda försök att misstänkliggöra motparten) och båda missar målet. Varken verksamhetscheferna eller LR:s ordförande diskuterar vad man ska ha datorerna till eller varför det är så viktigt med IKT i skolan. Följande formulering i verksamhetschefernas artikel väckte dock mitt intresse:

"Nya IT-lösningar har kommit de senaste åren som på sikt möjliggör väsentligt lägre kostnader för skolornas datorsatsningar. Molntjänster och fria programvaror är bara några exempel"

"Humlan flyger - modellen" är naturligtvis ett bra exempel på dessa nya lösningar men inte för att den är billig utan för att våra idéer - i många utvärderingar där både elever och lärare deltagit -visat sig vara användarvänliga och bidrar till ett lustfyllt lärande.

Både fack och arbetsgivare borde tydligare inrikta sig på verksamhetens mål ur ett elevperspektiv och tillsammans utforma kravspecifikationer kring nödvändig IKT-utrustning och kompetens utifrån dessa. Satsa på lärarna och satsa på IKT - men gör det alltid med en klar idé kring hur detta gagnar elevernas utveckling.

IKT-utrustning är bara en av flera pedagogiska förutsättningar som måste tillgodoses i samklang med andra för att det optimala mötet med varje enskild elev skall göras möjligt.

Att verksamhetscheferna i Göteborgs Stad genom denna debattartikel öppnar upp rigida strukturer - där tidigare fasta lärplattformar setts som det enda alternativet - är dock ett stort steg framåt och en viktig signal till lärare och elever.

Presentationsfilm - Humlan flyger

2009-11-02T11:31:00.006+01:00

Till finalen i tävlingen om guldäpplet ombads vi göra en presentationsfilm på högst tre minuter som skulle visas upp på debattscenen under prisceremonin. Filmen är gjord av Stefan Karlstam från Munkebäcksgymnasiet utifrån innehållet på våra webbsidor. Se gärna filmen och läs gärna rapporten för fördjupning samt studera våra hemsidor.

Ciao

Guldäppletvinnare - Erica

2009-11-02T11:23:00.004+01:00

Vill rikta ett stort, digitalt grattis till vinnaren av guldäpplet 2009. Erica Lövgren gick segrande ur finalen och tog med sig ett glasäpple och ära därifrån.

För er som vill veta mer om Erica ska ni klicka här.

Inget äpple till killarna från Göteborg. Inget SM-guld i fotboll. Världen går inte under för det.

Än en gång. Ett stort grattis till Erica Lövgren

Ciao

När det krånglar

2009-10-19T21:41:00.005+02:00

Teknik krånglar och så är det bara, eller är det något annat? Jag har använt dator & projektor i klassrummet i ungefär 4 år och de senaste 2 åren har jag alltid tillgång till den teknik som är förutsättningen för min pedagogik. Jag vill kunna använda mig av de audiovisuella möjligheter som en dator & projektor innebär. Jag tror bestämt på att undervisningen blir bättre och att eleverna förstår mer.

Förutsättningen för att det här ska fungera är att tekniken inte krånglar och det gör den nästan aldrig numera. För några år sedan, då jag var ny med tekniken, krånglade det hyfsat ofta. Datorn fick startas om och ibland startade inte program som de skulle. Krångel, krångel och åter krångel.

Förmodligen var det inte tekniken som krånglade. Det var jag som var ovan, hade för bråttom och uppvisade inget tålamod. Kort o gott så kanske det var jag som krånglade.

Det finns några saker att tänka på om man är lite ovan med tekniken.

Öva! Se till att du har bra koll på din dator och de program du tänker använda i klassrummet.
Förbered! Finns allt det du behöver i de klassrum du ska vara i och funkar prylarna.
Öva!
Koppla ihop! Se till att du kan koppla ihop saker på rätt sätt. Kablar ska stoppas in någonstans och se till att du vet var.
Öva!
Vid problem (som inte är ditt fel)! Byt sal fort som tusan och var tillräckligt snäll och felrapportera att inte saker funkade i klassrummet (Felanmälan skulle den kollega ha gjort som hade salen före dig, men ibland glömmer även den bäste).
Öva!
Stressa inte! När ditt klassrum är fullt av elever kan det hända att saker vill krångla. Det krånglade inte när eleverna inte var där, men så fort de satte fötterna innanför klassrumsdörren började saker hända med tekniken. Känner du stress nu kommer det att bli fel och det på grund av att du inte är bekant med tekniken.
Öva!
Öva!

Ju mer man övar, desto snabbare går övergången från nybörjare till en van användare.

Just det! Vad gäller punkt 6. Vet inte om det är ett så särskilt bra tips, eftersom det kommer innebära en himla massa spring i korridorer och ibland med elever i kutandes bakom dig.

Ciao

Mikael

PS

Vi ses i Stockholm

Finalister i tävlingen om Guldäpplet - Tack BP3TF

2009-10-15T16:31:00.011+02:00

Vi har blivit nominerade till guldäpplet 2009 och därför vill vi rikta ett stort tack till vår gamla klass BP3TF.BP3TF! Tack för ert slit och engagemang under den tid vi var tillsammans. Utan er hade inte projektet varit möjligt!

Lärarna

IT-resurs (tänk vad en karta kan göra)

2009-10-09T22:31:00.005+02:00

Smörgåsbordet ligger framför oss. Vad kan vi äta och vad smakar godast? Internet är som ett smörgåsbord. Variationsrikedomen är enorm och det finns en stor risk att vi kan gå vilse bland alla smakupplevelser.

När vi kommer till internet och dess enorma resurser är det av största vikt att vi tar fram ett finmaskigt filter så att det dåliga kan tas bort. Där ute i i cyberrymden finns det enormt mycket dåligt och väldigt lite som kan få förmånen att kallas bra.

Det finns en bra hemsida som jag gärna vill att historielärare ska använda sig av. Hemsidan The map as history är en resurs som öppnar upp för bra undervisning. Allt på sidan är inte gratis, men det viktiga är vilka möjligheter som erbjuds.

Klicka gärna här för att komma till ett kartexempel.

Ciao

IKT-pedagogik - Det praktiska

2009-10-05T22:27:00.012+02:00

IKT-pedagogik kräver väldigt mycket planering och struktur. Lektionsförberedelsen är relativt tidskrävande, eftersom det blir ett himla letande efter det "perfekta" videoklippet, bilderna och de bästa www-länkarna. Dessutom tillkommer det efterföljande ihopsnickrandet av allt material till något som kan kallas IKT-material.

Allt det man hittar måste struktureras på något sätt. Det är här en genomtänkt mappstruktur kommer in i bilden. Det man hittar måste placeras i rätt mapp, men också i rätt undermapp. Kurser för sig, bilder, dokument av olika slag. Ja, som du förstår växer det bara mer o mer.

O.k! Det är ordning på mapparna & nya saker kan flyttas in på rätt ställe. Det är nu som det finns enorma möjligheter att tillverka ett eget IKT-material. Just det! se till att ha en mapp till färdigt material också & det bästa är om det struktureras enligt kursmodellen.

Hur tillverkar man ett eget, funktionellt IKT-material? Det finns X-antal vägar att gå, men min favorit är en kombination av Power-Point (PPT) och webben. Lägg grunden för ditt visuella material i PPT. Använd dig av lite text, det är ändå du som kommer att prata till materialet som visas upp på storbild. Komplettera därefter din PPT med webben genom att använda dig av hyperlänkar till de videoklipp och bra hemsidor som du vet funkar. Du kan också använda dig av din egna hemsida.

Bilder, text, hyperlänkar osv. Ja, det hittar du i någon av dina mappar. På sikt går det att ösa bra material ur de mappar man har. Det går också att "trycka" in allt direkt i PPT och då minskar behovet av mapparna. Om det är fler lärare som delar på bördorna, vad gäller material. Ja, då går det självklart så mycket fortare.

Tänk också på att försöka göra ditt IKT-material snyggt. Använd snygga bakgrundsfärger, typsnitt som funkar, bilder med hög upplösning. Det material som visas upp på storbild ska vara skönt för ögat.

Kommer att återkomma med fler inlägg i frågan.

Ciao

Kom ut !

2009-09-30T11:23:00.016+02:00

Den mest dramatiska förändringen som IKT medför för lärarrollen ryms inom ordet transparens. Öppenheten som möjliggjorts skapar naturligtvis en rad uppenbara problem; Vad ska vara offentligt, vad ska vara privat ? Vad som sällan diskuteras är slutenhetens problem. Vad händer exempelvis med elevernas rättstrygghet i förhållande till lärarens myndighetsutövning om lärarens tolkningar av betygskriterierna inte framgår offentligt (och är öppna för kritisk granskning)? Hur rimmar kraven på "likvärdig bedömning" med en lärarindividualistisk hållning?

Integritetsdiskussionerna kan pågå i oändlighet och är naturligtvis viktiga. Dessa problem hade dock existerat även IT förutan. IT-teknologin har bara satt fokus på något som alltid borde diskuteras, rättssäkerhet och integritet.

Jag tror att integritetsdebatterna, åtminstone vad gäller skolan, ofta fungerar som dimridåer som döljer någonting annat. Någonting känsligt. IKT-pedagogik rör vid en nerv, en nerv som stavas den akademiska friheten. Den "akademiska friheten" har tolkats av progressiva pedagoger som en frihet till något, ett frirum för nya pedagogiska idéer, men i praktiken har den akademiska friheten tolkats traditionellt som en frihet från något. Lärarens frihet att inte ifrågasättas lever fortfarande kvar, i synnerhet på gymnasiet. Vem har rätt att ifrågasätta vad jag gör i mitt klassrum ? Vad jag gör med min tid?

IKT utmanar dessa föreställningar. IKT-pedagogik fyller en demokratisk funktion av en rad skäl. Offentlig insyn i skolans värld för både elever och föräldrar möjliggörs, dokumenterade exempel kan skapa debatt och kritisk diskussion, hur de demokratiskt beslutade målen i en målstyrd verksamhet konkretiseras blir synligt. Jag tror att det är just därför arbetet med IKT går trögt i skolorna. IKT kräver mod att visa vad man gör, IKT tvingar både lärare och skolledare upp på banan.

Därför är detta en viktig ledningsfråga. Vågar skolledare ta konflikten? Belönar man de som offentligt redovisar hur målen uppnås eller baseras resurser och lön enkom på en timmes lönesamtal/medarbetarsamtal ? De möjligheter IKT ger bör rimligen aktualisera de krav på dokumentation som borde vara en självklarhet i en målstyrd organisation, en transparent organisation där lärare och skolledare redovisar hur man tillsammans med eleverna levererar resultat.

Jag hör redan invändningarna. När har vi tid att dokumentera ? Vi har ju nog med våra lektioner? Detta resonemang bygger på att dokumentation är någonting som sker utöver det ordinarie arbetet, något som man gör efteråt. I IKT-baserad pedagogik ingår dokumentation som en naturlig del av arbetet.

Det stängda klassrummet och isolerade ämneslärare bör förpassas till pedagogikens Jurassic Park. Det enda sättet att höja läraryrkets status är att offentliggöra vad vi gör. Eller har vi något att skämmas över?

Fördelen med videoklipp & hemsidor

2009-09-28T21:13:00.007+02:00

Nedan finns ett litet videoklipp som kan fungera i en undervisningssituation.
Vad är vitsen med att använda sig av ett videoklipp?

Det finns många fördelar med metoden och risken blir att svaret blir väldigt långt. Ett kort svar ska jag försöka mig på.

Klippet är bara två minuter långt och under dessa 120 sekunder bör det rulla runt någon tanke hos de elever som ser klippet. På bara dessa 120 sekunder får jag som lärare en ingång för de diskussioner som följer.

Det öppnar upp för fler klipp och en fin övergång till att förflytta sig till en bra hemsida med pedagogisk information. Klicka här för att komma till naturvårdsverkets sida med information om klimatförändringen på vår planet.

Kombinationen videoklipp och en relevant hemsida resulterar i en rätt så hyfsat slagkraftig undervisningssituation.

Ciao!

De två!

2009-09-16T20:04:00.004+02:00

Vem av följande två lärare erbjuder den bästa undvervisningen för sina elever? För att ni ska kunna svara på frågan får ni läsa några rader för att komma till ett svar. Vad jag tycker? Spelar ingen roll. Det är eleverna som bestämmer.

OK!

Vi har två lärare. En är fantastiskt bra och den andre är, hör o häpna, precis lika bra. Lärarna inspirerar, utmanar, inbjuder till helt otroliga diskussioner. När lärarnas lektioner når sitt oundvikliga slut kan eleverna konstatera att ännu en meningsfull lektion har kommit till ända. För det är ändå eleverna som har tolkningsföreträde i den här frågan. Kom ihåg det. Ingen annan än eleverna.

De två lärarna lever efter en pedagogisk princip som är väldigt enkel. Den lärare som inte kan hålla en stimulerande, innehållsrik, deltagande lektion med hjälp av sin overheadapparat, whiteboardpenna och otroliga ämneskunskap ska inte vara lärare. De som inte bemästrar whiteboardtavlan, svarta tavlan osv. Tja! I deras värld är de fortfarande bra lärare, men inte lika bra. Det måste ändå finnas en gradskillnad. Alla kan inte vara Zlatan. Det fattar nog alla.

En dag, det kan vara imorgon eller om en eller tre månader inser plötsligt en av de två att han/hon kan få ut mer effekt av undervisningen. Genom att använda sig av de resurser som finns på nätet och med hjälp av dator och projektor visualisera ett innehåll kan man gå från fantastiskt till magiskt. Läraren kombinerar ljud och synintryck och förstärker läroprocesserna hos eleverna. Alla elever uppskattar inte förändringen, eftersom de var trygga i det gamla och känner sig en anings vilsna i det nya. Det är tryggt med vad man känner till.

Hur gör man nu lektioner som kombinerar ljud och synintryck där IT används som ett naturligt inslag i undervisnigen och samtidigt ska eleverna få det gamla på köpet, det som var fantastiskt? Det är en fråga som har ett svar. I något senare inlägg ska jag själv försöka besvara den frågan. Just nu kan jag säga så här i den här frågan. Tro mig, det kommer inte att gå fort och den tid du lägger ner i det hela. Ja, det är väldigt mycket tid. Tid som du/ni måste satsa någon gång.

Vilken lärare var det nu som ändrade lite i sin undervisning? Titta dig omkring på din arbetsplats, ställ frågan till någon kollega. I ärlighetens namn. Hur bra koll har du på hur din kollega arbetar. Hur gärna vill du att någon annan får reda på hur du tänker, resonerar, ger betyg. Hur länge sedan är det du hade en kollega inne på din lektion som kunde granska ditt sätt att undervisa?

Att jobba IT-pedagogiskt innebär att lärare blottlägger sin själ. Allt är öppet för kritisk granskning. Den stängda dörren är död.

Ciao

En modern civilisationskritik

2009-08-27T14:05:00.010+02:00

Igår beställde jag PC Jersilds nya bok Edens bakgård. Jag har stora förväntningar på denna roman. Skälet är att bokens handling förefaller vara något som liknar en modern civilisationskritik, vilket verkligen har saknats i diskussionen om IT och IKT. I den allt tröttsammare debatten om FRA , IPRED och integritetsfrågor refereras ofta till "gamla" framtidsvisioner som George Orwells 1984 eller Anthony Burgess Clockwork Orange.

PC Jersilds roman skisserar ett framtidsscenario men tar sin utgångspunkt i den teknik som redan finns nu eftersom det är den han känner till. Jersild tar sikte på det nya nätverkssamhället som han ser växa fram.

Bokens huvudperson är den ensamme Roland som får jobb som nattvakt på ett företag. Företaget är officiellt en privat arbetsförmedling men de sysslar också med helt andra saker. I husets finns ett upplevelsecentrum, där folk erbjuds att bli huvudpersoner i en sorts tredimensionella dataspel. Med hjälp av virtual realityteknik förflyttas kunden själv rakt in i äventyret. Man kan resa på safari, färdas ut i rymden eller träffa celebriteter som Elvis Presley eller kungen.När firman drabbas av lågkonjunkturen måste man hitta andra nischer. Det blir nu Rolands uppgift att fungera som försöksperson i nya virtual reality-spel. Allt mer våldsamma intriger skapas i företagets jakt på kunder, från pornografi till pedofili och lustmord. Företaget förföljs av datainspektionen.

Jag har länge väntat på att denna typ av litteratur ska växa fram, av flera skäl. I debatten kring IT och IKT-pedagogik skriver och talar debattörerna ofta som om de stod på segrarnas eller historiens sida - vilket kanske delvis är sant. Jag tror dock att en mer ödmjuk ton vore på sin plats.

Civilisationskritikerna, vare sig de har hetat PC Jersild eller Harry Martinsson har ofta avfärdats som naiva romantiker, alternativt som reaktionära bakåtsträvare. Ingenting kunde vara mera fel. PC Jersild kunde naturligtvis inte stoppa stordriften inom sjukvården genom romanen Babels hus, lika lite som Harry Martinsson kunde stoppa industrialiseringen genom Aniara. De hade inflytande på debatten ändå. Diskussionen kring stordriften gjorde sannolikt sjukvården lite mänskligare och Harry Martinsson var mycket tidigt ute i de frågor som idag kallas hållbar utveckling.

Vi behöver alltså civilisationskritiken då den tvingar fram eftertänksamhet. Det är därför vi ur vårt humlan-flygerperspektiv inkluderar och välkomnar IT-kritikerna. Det är så användarvänliga och humanistiska tekniska system växer fram.

Jag ser därför fram emot att läsa denna roman. För att få tänka efter. Jag rekommenderar den naturligtvis också för att PC Jersild sedan tidigare visat sig vara en skicklig uttolkare av sin samtid. IT-nördar kan gott behöva läsa en och annan bok också.

2009-08-27T10:26:00.003+02:00

Människan eller datorn?

Att använda datorn i undervisningen innebär bättre pedagogik. Det blir bättre begreppsförståelse, möjligheterna att förstå sammanhang ökar. Kort och gott blir det bättre. Nu är det inte fullt så enkelt. En dator med uppkoppling till nätet och en tillhörande projektor för att skapa starka, visuella intryck behöver något annat för att det ska bli bra. Det här andra och det absolut viktigaste är MÄNNISKAN.

MÄNNISKAN tillsammans med andra i ett gynnsamt samarbetsklimat är dem som skapar grunden för pedagogiken. MÄNNISKAN i mötet med andra, där innehåll diskuteras och problematiseras är förutsättningarna för "digital magi". Var ska mötet ske? Räcker det med att skypa, chatta, mejla, dela. Nej, tyvärr inte. I nuläget är inte det digitala tillräckligt bra för att ersätta det skapande, pedagogiska mötet. I nulätet ska mötet ske i den fysiska världen, där vi kan se varandra, känna lukter, springa och hämta kaffe till kollegor (om man nu hittar några muggar).

Internet och dator är fantastiskt bra, men är inte bättre än de människor som skapar grunden för dess användande.

Ciao

2009-08-25T08:55:00.003+02:00

Skolan i datorn eller datorn i skolan?

Traditionellt har många lärare haft en läroböcker och en klasser, vissa har kompletterat med eget material och andra har haft helt egenproducerade läromedel. I detta digitala tidevarv ökar trycket på traditionalisterna och en progressiv grupp pekar på vinsterna med IKT och framförallt webbaserade metoder och läromedel. Frågan är bara, hur ska man jobba? och kanske ännu mera viktigt, hur i herrans namn hittar man struktur och konsekventa arbetssätt?

Internet är fyllt av programvaror, vissa kostar pengar men många är gratis. Internet är också fyllt med människor som vet vad som är rätt och fel samt fyller sida upp och sida ner med tips och råd kring vad man kan göra. Men hur?

Att ha en dator till varje elev och lärare är förvisso en fantastisk triumf och en minst sagt naturlig samhällsanpassning. Hur lärarkåren nu ska kunna fylla sina planeringar med innehåll kan verkligen variera väldigt. Det finns programvaror som är en exakt kopia av vanliga böcker, med lektionsplaneringar, facit och hela kittet. Här tankar helt sonika eleverna ner en programvara eller går till en websida och sedan är det bara köra igång. Förändringen för läraren blir då inte speciellt stor, han eller hon har bara flyttat in boken i datorn och inget mera; likadant för eleven. Den traditionalistiska trygghetsnarkomanen pustar ut och allt är frid och fröjd. Kanske kan detta vara en god väg in i ett nytt sätt att arbeta.

Den djärve kan helt fritt välja och vraka bland allt som finns i programvaruväg på internet. En uppsjö, för att underdriva saken, av programvaror, tester, delade dokument, hemsidor, tävlingar och mycket mera finns att fritt använda, kunskapsskatten ligger öppen och världen släpps in i klassrummet. Det blir sannolikt en mycket varierad undervisning och mer anpassat för elevernas egna livsvärld. Dilemmat som kan uppstå är bara hur man rent praktiskt ska hitta en bra struktur och kanske ännu svårare, hur sparar man allt material? Vi är ju helt oberoende av internets existens tjänstemän i en myndighetsutövning.

Skolförvaltningar, utbildningsnämder och utbildningsföretag värjer sig ibland för denna fråga och i många fall uppstår tanken på att skapa en ö på internet där allt är säkert, allt är tryggt. Det är här tanken på webbplattformar dyker upp. Även ett dilemma dyker upp samtidigt. Om själva poängen med att vara på internet är att vi och alla andra i världen finns där, och kan hitta varandra, vad händer då om vi kapslar in oss där poängen är sammankopplingen? Administrativt är vinsten uppenbar, lärarna kan komma åt information lägga in själv och hämta allt alla andras. Föräldrar kan erbjudas en innan omöjlig chans att följa sina barns kunskapsutveckling. Men gör vi inte med plattformar som vi gör med digitala skolböcker, flyttar in skolans traditionella struktur in i den digitala världen?

Mot bakgrund av ovanstående kan vi tryggt konstatera att även om IT sakta men säkert börjar bli en del av skolans naturliga vardag är grundfrågorna, och de praktiska vardagsfrågorna komplicerade och anpassningen till den nya världen är i sin linda.

Frustrerande nog tycks hur som helst aldrig framtiden vara nära nog.

/Lasse Lundgren

Den ena nymodigheten efter den andra

2009-08-06T12:19:00.008+02:00

Den ena nymodigheten efter den andra dyker upp på IT-kartan. Iphone, med allt vad det innebär, och Google wave med allt vad alla förmodar vara nästa generations IT-användande för att bara nämna några exempel. När jag tittar på hur användandet av IT i skolan bara ökar och ökar gnuggar jag händerna. Äntligen har det faktiskt börjat röra på sig i IT-sverige vad det gäller skolområdet, och många ovana har så smått vågat sig ur sin trygghetszon och ser vinster. Frågan kring "hur" vi ska använda tekniken ersätter den mycket envisa och långdragna frågan "om" vi ska använda oss av IKT.

För den som fortfarande tvivlar finns närmast självklara skäl att fundera en gång till. Oberoende av skolans inriktning eller program finns ett argument som slår högre än allt annat. I samhället finns ju IT som en integrerad del av samhället, och mer lär det bli. Betala räkningar, boka biobiljetter, beställa biljetter läsa tidningen; ja listan kan göras mycket lång. I större delen av alla yrkesverksammas liv finns datorn som navet i verksamhetens aktiviteter.

Ett annat argument som oavkortat är slagkraftigt är miljöargumentet. Vi behöver inte resa för att mötas yrkesmässigt, åtminstone inte av rent praktiskta skäl. Att ses över nätet idag är både enkelt och visuellt. Därmed kan vi faktiskt i viss mening slippa mycket av den miljöförstöring alla dessa resor innebär. Våra sociala behov upphör ju inte att existera i och med teknikens möjligheter men den erbjuder just detta, att vara sociala tillsammans istället för att sitta i ändlösa möten där resan dit tog längre än själva mötestiden.

Att förutse framtiden för våra ungdomar är svårt. Vad vi däremot kan veta är att kunskap kommer att behövas, och att såväl förtrogenhet som direkt praktiska IT-kunskaper är avgörande för hur ungdomarna klarar sig i samhället ter sig som självklart.

Så vad ska vi lära ut? Eleverna har vuxit upp med mycket av tekniken, och för dem är detta knappast något nytt, snarare något de inte ens tänker på. Vad vi kan göra är givetvis alltid att förse alla med en dator eller åtminstone möjliggöra tillgång till en och till nätuppkoppling. En annan insats är att skapa möjligheter för fortbildning inom IKT för lärare. När detta väl är gjort finns möjligheterna där och då ska man utnyttja allt som finns att tillgå. För tio år sedan kunde man lätt se datorn som skrivmaskin framför sig, där man skrev text, eller skickade brev, elektroniska till och med.
Många lärare jag har talat med verkar ha någon slags idé kring att kunskapsbehoven är mycket praktiska, att förtrogenhet kring de flesta programvaror på marknaden är någon slags grundkunskap hos pedagogen. Det vore ju helt absurdt att kräva av någon människa.

Vad man som lärare däremot bör ha kännedom om och kunna förmedla är internets hot och möjligheter, etiska/moraliska aspekter av datoranvändandet. För att åstadkomma detta i praktiken återstår en sak, om än väldigt klyschig. Det gäller att ha kännedom om vad elever faktiskt gör på nätet. Gå med i Facebook, Twitter och några andra. Det finns inga förpliktelser där och ofta är detta något som lockar ungdomar. Analysera hur ungdomarna beter sig på nätet så uppfattningen nyanseras och klargörs lite. Det räcker så, resten av kompetensen har läraren som en naturlig del av yrket.

/Lasse Lundgren

Ett pedagogiskt credo för 2010-talet ?

2009-06-18T12:07:00.014+02:00

"Det finns ingenting så svårt att ta itu med, inget så vanskligt att leda, inget så riskfyllt som att försöka införa en ny tingens ordning. De som förändrar får nämligen till motståndare dem som lyckats väl i de gamla spåren, och endast ljumma försvarare i dem som kan tänkas fungera i det nya"

Så skriver Macchiavelli 1513 i Fursten.

1629 skriver Johan Amos Comenius klagande i Didactica Magna att "antingen sysslar skolorna själva med obetydliga och värdelösa ting och försummar de gedignare. Eller glömmer eleverna vad de lärt eftersom det mesta gick in genom det ena örat och ut genom det andra. Den sistnämnda bristen är emellertid så vanlig , att det finns endast få som inte klagar däröver. Ty om allt vi läst, hört och tillägnat oss, genast var tillhands i minnet, hur lärda skulle vi då ej vara,vi, som minsann haft tillfälle att tillägna oss ett och annat! Men eftersom så inte är , är det säkert, att vi liksom öser vatten med såll." (Ur "Den tidlösa pedagogiken", red Tomas Kroksmark)

Comenius fick i uppdrag av Axel Oxenstierna att författa läromedel för den svenska skolan. Drottningens lärare var kritisk mot manuskriptet på grund av att det, enligt honom, "endast innehöll idéer, metodiska råd och reflektioner" och läroböckerna borde istället "ge konkreta instruktioner i alla avseenden". Diskussionen känns igen idag då "tydlighet" ofta ställs emot demokratisk dialog lärare-elever.

1897 författar John Dewey boken Mitt pedagogiska credo, vars innehåll tveklöst påverkat de svenska läroplanerna, inte minst Lpf94. En utbildning värd namnet måste ta sin utgångspunkt hos eleven själv:

" Om inte lärarens ansträngningar knyter an till någon aktivitet som barnet utför spontant, oberoende av läraren, så blir utbildning något som pressas på utifrån. Det kan förvisso ge vissa yttre resultat men inte kallas fostrande i egentlig mening. Utan insikt i individens psykologiska struktur och aktiviteter blir utbildningsprocessen slumpmässig och nyckfull. Om den råkar sammanfalla med barnets aktiviteter får den positiv effekt, om den inte gör det, leder den till att barnets natur störs, splittras eller hämmas" (John Dewey - Mitt pedagogiska credo/Kroksmark- Den tidlösa pedagogiken s 379)

Kroksmark kommenterar texten och beskriver texten som ett uttryck för brytningen mellan jordbruks- och industrisamhälle och visar hur Dewey såg hur det konkreta bondesamhället löstes upp i ett abstrakt samhälle. Bondesamhällets förutbestämda uppgifter ersattes av nya tider med en stark abstraktionsprocess.

Nu lever vi ånyo i en brytningstid mellan industri- och tjänstesamhället och abstraktionsprocesserna är ännu mer komplexa, samhället individualiseras. Vygotskij beskriver redan på 1920-talet teknikens (verktygens) betydelse för människans kunskapsutveckling genom begreppet kunskapsartefakter. Kroksmark tolkar Vygotskij i modern tid :

"Samspelet mellan människa och verktyg är centralt i ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv genom att det sammansmälter på så sätt att en dator på ett sätt kan uppfattas som ett fysiskt föremål men som i detta sammanhang måste förstås som en del av den mänskliga verksamheten. En penna är ingen penna i sig själv; det är först i pennans brukande som den blir en penna i sociokulturell mening.....Mänskliga funktioner har under historiens lopp flyttats ut i kunskapsartefakter. Det är till och med så att vårt tänkande finns i redskapen. Därmed har det sociokulturella perspektivet etablerat en integrativ syn på tanke och handling, på teori och praktik." (Kroksmark-Den tidlösa pedagogiken s 454)

Vår huvudsakliga uppgift som pedagoger är alltså att skapa sociala sammanhang som skapar handling och medvetenhet genom de moderna verktyg som är representativa för vår tid.

Vi är fria att själva formulera vårt pedagogiska credo för 2010-talet. Tanken är fri och vi har aldrig haft så stora möjligheter att dela med oss av och sprida idéer. Hur ser ditt pedagogiska credo ut?

2009-06-12T19:29:00.003+02:00

Mycket har som sagt förändrats de senaste åren i datorvärlden. Tre av de större förändringarna är att funktioner har förbättrats, lagringsmöjligheterna är billiga samt att bredbandsuppkopplingarna är stabilare och mycket snabbare. De program som nu kommer på marknaden är ofta testade av miljoner användare och skapade av pedagoger där användandet har kommit i fokus. Vi kan idag för en spottstyver spara vårt material, stora mängder dessutom. Den tredje och kanske viktigaste förbättringen, snabbheten i bredbandsuppkopplingen är nog det som får mest genomslag hos den enskilda användaren. Möjligheten att jobba tillsammans på nätet ger oanade möjligheter till samarbete, kommunikation och produktion. Att vi är uppkopplade mot nätet och dessutom är helt mobila ger stora möjligheter till livsstilsförändring.

Det är min övertygelse att ovanstående förändringar ger upphov till många skolfrågor. Om eleverna snart jobbar helt webbaserat, har tillgång till allt material på nätet och dessutom producerar tillsammans där, hur stort är behovet då egentligen av skolor i dess nuvarande form? Förändringsktakten är snabb och frågan är om institutioner som skolan och andra kan hitta en stabilitet i detta. Webplattformar som slutna öar är dagens melodi för många skolförvaltningar, och kanske är detta klokt rent administrativt men hur gör man pedagogiskt, stänga in eleverna där?

En annan mycket viktig fråga är vad vi ska lära barnen och ungdomarna? En del av de kurser jag läste på gymnasiet (och då är jag ändå född 1972) var helt bortkastade och byggde på en teknik som för länge sedan har slutat existera. Nu, när förändringstakten är långt högre, hur gör vi nu?

I takt med att finanser krisar och 40-talister pensionerar sig läggs allt mer på individen att lösa där det innan fanns anställda administratörer. Såklart är detta på gott och ont. Krångel och merjobb är baksidan, mer kontroll och större möjligheter till att påverka sin egen situation ligger på pluskontot. Nu ska allt ske på nätet, det är vi själva som ska göra jobbet och det måste vara någons uppgift att förbereda eleverna för framtiden. Kristänkandet är klokt i dessa tider, och att aktivt jobba för en verklighetsanpassad svensk skola likaså.

68:ornas barnbarn

2009-06-09T19:52:00.005+02:00

1968.

Studentprotester i Paris, Kårhusockupation i Stocholm. Förändring ligger i luften och det är ungdomarna som leder protesterna mot institutioner och hierarkiska system. Bokstavskombinationerna spelade, av ett otal TV-dokumentärer att döma, mindre roll för deltagarna, det var känslan av förändring som var avgörande, att riva pyramiderna och bygga nytt.

Institutionerna blev kvar, det hierarkiska skolsystemet överlevde och motståndet mot Vietnamkriget, som leddes av denna ungdomsgeneration, kanaliserades in i traditionella partier.

Ändå förlorade inte 68:orna. Två saker fick min (och mina föräldrars) generation att bygga vidare på.

1. Det var inte längre möjligt att posera utifrån position längre. Titlar som exempelvis "rektor"
skulle inte kunna användas som maktpositioner. Rektorer blev ansvariga pedagogiska ledare.

2. Världen öppnades. Efter 1968 var det omöjligt att bara se på sin hembygd, stadsdel, eller
Sverige.

För skolan fick dessa förändringar inte särskilt stora följder. 1970 skrivs Lgy70 i syfte att modernisera gymnasieskolan. Färdiga lektionsplaneringar, ämnesskrån och traditionellt tänkande dominerar styrdokumenten vid denna tid. 1972 föds jag. Ulrika Knape och Ragnar Skanåker tar OS-guld i Munchen 1972. 11 Israelsiska idrottsmän mördas av palestinska terrorister.

68:ornas frihetliga idéer levde istället vidare på folkhögskolorna inte minst Komvux. På komvux var min far lärare från starten 1975 och min mor student. Jag är alltså i någon mening denna andas barn. Att se varje individ, att möta varje elev där hon var var ledstjärnan. Andragogiken blev ett eget forskningsområde.

Den revolutionära tiden var allt annat än revolutionär för ungdomarna. Som ett svar på tristessen skriver Donald Broady 1981 Den dolda läroplanen, byggd på Philip Jacksons bok Life in Classrooms och konstaterar att vad man egentligen lär sig är att :

ständigt bli avbruten i arbetet
göra saker man inte är intresserad av
strunta i kamraterna runtomkring - inbördes hjälp är fuskl
underkasta sig makt
undertrycka sina egna erfarenheter
vänta
kontrollera sig verbalt och motoriskt

Någon som känner igen sig ? 1984 satt jag i OBSklass i mellanstadiet. OS gick i Los Angeles och Ragnar Skanåker var fortfarande med och tog silver.

Jag började gymnasiet 1988. Min generations stora film om lärarrollen är tveklöst Dead poets society. Som lärarbarn vill jag självklart vara Mr Keating på samma sätt som min far blivit populär lärare som vuxenpedagog. Mr Keating såg varje elevs behov, levde sig in i deras drömmar och manade dem till eget ansvar och handling. Inte många i min generation blev Mr Keating, stenciler och overhead dominerade alltjämt.. Efter lärarhögskolan fick jag lära mig verkligheten, på en gruppbostad för autistiska. Ett fantastiskt universitet, där deltagarna styrde hur läraren skulle agera. Ingenting var givet. Debatten under perioden handlade om huruvida norrmännen skulle få klubba ihjäl sälar eller ej. Mr Keating var närvarande i skolfrågorna men syntes inte i de viktiga dokumenten.

Efter långa diskussioner och stort motstånd trädde Mr Keating och hans kamrater, Dewey, Freire, Frenet och Buber fram och blev ledstjärnor i det som nu är LPF94. De progressiva jublade. En dag. De konservativa deppade. En dag. Skolverket kom som Mr Keating och det gick som för Mr Keating. Alla gjorde ändå som 1989. Tryggheten vann över förändringen.

Nu knackar 68:ornas barnbarn på dörren och stödjer sig liksom 68:orna på en teknisk revolution. 68:ornas revolution baserades på TV, barnbarnens på internet. De kommer inte i Mr Keatings skepnad utan snarare som Eisenheim i filmen Illusionisten, oberoende av tid och rum. De ställer samma fråga som Fria Proteatern 1972 (Se gärna klippet på You Tube); Vilken sida står Du på?

1999-2009

2009-06-05T14:50:00.000+02:00

Ja, det har hänt en del. 1999 var en tid då datorer var uppkopplade mot hopplöst långsamma telefonmodem och de flesta hemsidor bara var just... sidor. Allt man gjorde utgick ifrån lokalt installerade program vilket gjorde alla om möjligt ännu mer hopplöst bundna till sin stationära dator. Vad är då nu, och hur kan det komma att se ut framöver? Jag är övertygad om att många lever kvar i 1999 och att de tror att det ändlösa strulet med filformat, krångliga problem, otroligt svårförstådda programvaror kommer att höra framtiden till men ack nej.

Projektet Humlan flyger är ett levande bevis på en sak, vi är på väg ifrån beroendet av en speciell dator, på en speciell tid eller plats. Vi är på väg ifrån programvaror installerade på en specifik dator eller en speciell lokal. Snabbheten i dagens uppkopplingar ger oss mobilitet som saknar motstycke och en spännande konsekvens är att vi nu kan mötas på nätet istället och det vi med ett finare ord kallas kollaboration ger mig nästan svindel.

Alla kan kommunicera, producera och organisera det mesta bara genom att tillsammans mötas i en yta på nätet. Att göra detta innebär något som med ord är svårt att precisera. Det går att göra en mängd saker nu, som inte gick 1999. På den tiden var de flesta programvaror kopior av "den analoga världen". Brev gjordes till e-post, skrivmaskinen ersattes av ordbehandling och så vidare. Nu gör vi det som innan var omöjligt. Vi kan ses på nätet och träffa vem vi vill när vi vill och på våra egna villkor. Den tid vi kallar administrativ består för många av att hantera mail, skicka, skapa, ta emot och besvara. Men snart gör vi sannolikt inte så heller längre. Finns alla programvaror på nätet kan vi också tillsammans mötas i programvarorna och därmed heller aldrig pyssla med hanteringen till och från varandra vilket torde innebära en enorm avlastning för alla som sitter och administrerar. Ja faktum är att detta borde innebära en avlastning för alla människor.

Men vi människor är sociala varelser och därmed också människor med ett behov av att träffas. Förmodligen kommer vi att träffas mycket i fortsättningen, på grund av att vi kan, och har tid. Vi behöver inte resa land och rike kring för att ha konferenser eller möten. Det kan vi ju göra på nätet. Vi kan ses ändå, och lära känna varandra istället. Att fysiskt mötas är ju än så länge iallafall rätt svårt med internets hjälp.

Syftet med att vara en stor grupp som samlas kring en person, har i tusentals år varit av samma skäl. Detta är det enda sättet att nå ut till många samtidigt. Nu finns det en mängd olika möjligheter till att genomföra detta, snabbare enklare och effektivare också för den delen. Bara detta exemplet visar på vilken enorm förändring vi står inför, och jag bara myser. Visst är det detta sanslöst spännande?

/Lasse Lundgren

2009-06-03T22:57:00.000+02:00

Sedan några år tillbaka har vi internet. Jag tror inte att det är särskilt många som har missat den detaljen i vårt moderna samhälle. Att internet har revolutionerat vårt sätt att leva tror jag inte heller särskilt många ifrågasätter.

Internet kommer att revolutionera vårt sätt att se på skola och utbildning. Den här revolutionen har precis börjat. Till skillnad mot Ryska och Franska revolutionen är inte IT-revolutionen särskilt våldsam. Det enda våld som kan tänkas uppstå kan vara ett dunkande med datormusen mot skrivbordet då vi upplever uppkopplingen mot nätet som extra långsam.

Det finns många frågor och svar om vad internet ska och kan användas till. Hur ska skolan förhålla sig till internet? Ett svar på den frågan kan vara- Mycket, generöst, alltid och väldigt fritt (under ansvar).

Lasse, min kollega och projektledare, berättade för mig under hösten en rätt så spännande sak om en skola i USA som hade datorer till varenda elev. Eleverna hade datorer och de kunde använda internet, men inte hela. Datorerna hade nämligen internetspärrar och kunde således inte användas mycket, generöst och väldigt fritt. Jaha, vad är vitsen då med en dator som har tillgång till internet?

Nu kanske någon tänker så här. Det är bra att kunna spärra. Man vet ju aldrig vad ungdomarna kan få för sig där ute i cyberrymden. Det finns så mycket otäckt och dåligt och samtidigt väldigt mycket roligt, spännande, intressant, lärorikt.

Tänk er en skola med världens största, bästa bibliotek. Eleverna har tillgång till den här kunskapskällan och därmed bör förutsättningar för en väldigt duktig elev finnas där. Men eleven får höra att i det här biblioteket får du bara läsa de här böckerna som finns i just dessa hyllor. Eleven tittar sig omkring i detta enorma bibliotek och tänker. Herregud! jag har bara tillgång till 1% av kunskapskällan.

Internet är ett gigantiskt bibliotek, en enorm kunskapskälla. Hur ska skolan förhålla sig till elevers användning av internet i skolan? Den bör vara generös för annars kommer våra elever att uppleva skolan som en kunskapssläckare. Eleven förstår att i sitt rum hemma, där frihet råder, finns 99% till att hämta.

2009-06-01T21:18:00.000+02:00

Har precis fixat så att det går att komma till bloggen från projektets hemsida. Projektet har varit otroligt stimulerande och utvecklande. IKT-pedagogik befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium i en utvecklingskurva. Internet har inte funnits så himla länge. Låt mig ge er några historiska exempel så att vi får lite perspektiv på det hela.

År 1809 förlorar Sverige Finland till Ryssland. 1842 beslutar den svenska riksdagen att en folkskola ska införas.

Låt oss snabbspola rejält. År 1990 skapas WWW av engelsmannen Tim Berners-Lee. 12 maj 1996 säger Ines Uusman, vid tiden svensk kommunikationsminister, följande: Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.

Google grundas 1998. Youtube sätter igång i början av 2005. Oktober 2006, Google köper youtube för 1,65 miljarder dollar. Nu när 2009 fortsätter sina steg in i sommarvärmen är målet att Göteborg ska ha trådlöst internet på gymnasieskolorna. Utbyggnaden håller på för fullt. Den kanske till och med är klar. Var tusan kommer vi att befinna oss om fem eller tio år? Ingen kan med säkerhet uttala sig om det. En sak är säker dock. Internet är ingen fluga.

2009-05-31T22:40:00.000+02:00

Bloggen humlan flyger är en naturlig fortsättning på projektet. Här kan alla kommentera projektet eller diskutera IKT-pedagogik.